Stressad!

Jag är så stressad att jag är förvirrad. Jag kan inte stava, och snubblar på orden, sätter på fel platta på spisen, och tar på fel barn fel kläder.

Imorgon är det dags att påbörja dagisinskolningen, och hjärtat skriker - NEJ!!
Det är jättejobbigt, men som det ser ut nu så har vi inte så mycket annat att välja på, antingen får de börja på dagis, eller så får jag hoppa av studierna, och hur ska jag kunna flytta då?

Den 15 mars ska jag ut på min första LIA (lärande i arbete), eller praktik om man tycker det låter bättre. Och jag har fortfarande inte hittat någonstans att vara. Nästan alla butiker jag varit i har redan tackat ja till att ta emot en gymnasieelev som praktikant, det suger åsnearsle att vi ska ut på praktik samtidigt som dem.
Om det inte ljusnar på LIA-fronten den här veckan får jag försöka få tag i en plats i Norrköping istället, men jag vill helst slippa det. Så himla kul är det inte att knappt se barnen på 7 veckor.

Men jag hoppas på att slippa åka ner dit, det måste ju finnas någon butik i Uppsala som vill ha en mammauckla där i 7 veckor!

Bloggpaus.

Studierna tar så mycket kraft att jag är helt slut när jag kommer hem på kvällarna. Och när jag är hemma vill jag ju passa på att umgås med barnen så mycket som möjligt. Bloggen hamnar längst ner på prioriteringslistan, så jag har inte skrivit något på jättelänge. Men nu börjar de nya rutinerna sätta sig, så orken kommer nog tillbaka snart!

Min mardröm!

Det kvinnan i den här artikeln upplevt är det jag vaknar av att ha drömt mardrömmar om ett par gånger i veckan!

Det som hände henne var på väg att hända mig också när H skulle födas. Trots att jag sa till så var förlossningsläkaren på väg att börja snitta ändå. Det var tack vare att narkosläkaren skrek åt honom att sluta som han förstod att jag inte var bedövad. Hade hon inte rutit i hade det varit mig artikeln handlat om. :-(

Imorgon börjar allvaret!

Det har inte funnits så mycket tid till att blogga de senaste veckorna. Det har inte funnits så mycket tid till något annat än barnen faktiskt. Jag har försökt hinna med att göra så mycket som möjligt tillsammans med dem mina sista veckor som föräldraledig. Imorgon är den tiden i mitt liv slut!

Imorgon blir jag heltidsstudent, efter att ha varit hemma med barn i nästan 3 år. Just nu har jag en hel studsbollfabrik i magen.

Hur tusan tänkte han?

Den svenska proffscyklisten Nicklas Axelsson åkte fast för dopning 2001, och var avstängd i två år och åtta månader. Han har beskrivit det som den värsta perioden i sitt liv. Och nu har han lämnat ett nytt positivt A-prov.
Hur tänker man då?

Jag blir bara så trött, det är inte konstigt att cykelsporten får så dåligt rykte.

Mitt 2009!

Nu är årets sista dag här, och det är med blandade känslor jag ser tillbaka på det år som gått.

Det har varit ett turbulent år, då jag bland annat fick försöka landa som 2-barnsmamma, en inte helt lätt uppgift, mycket på grund av att jag inte bearbetat händelserna kring Hs födelse.
Trots att förlossningen med S blev nästan som jag hade önskat och jag har en positiv förlossningsupplevelse bakom mig, vaknar jag fortfarande kallsvettig ett par gånger i veckan efter att ha drömt mardrömmar om det som skedde när H skulle födas.

Men det var också året då jag med glädje fick se en syskonkärlek växa fram mellan mina barn, och det har blivit många fina stunder fyllda av skratt tillsammans med dem.

2009 var året då jag tvingades inse att jag måste lägga mina planer på att bli bibliotekarie på is. Och nu ska jag snart bli heltidsstudent, på en utbildning jag egentligen inte vill gå just nu. Det innebär att barnen måste börja på förskolan 6 månader tidigare än jag hade önskat, och det dåliga mammasamvetet gör sig påmint dagligen.

Året har också inneburit en väldigt begränsad ekonomi, ett förhållande i kris, och sökande efter ett nytt boende för mig och pojkarna.

Jag hoppas att botten är nådd, och att 2010 blir bättre än det gångna året varit!



Gott Nytt Hoppår!

Vår julafton i bilder!

Hoppas att ni haft en lika bra dag som vi.

God Jul!