Ojoj, nu får jag ju skämmas. Det är evigheter sen jag hade tid att skriva något sist…
Pappamucklan har jobbat dubbla jobb i ett par månader, så det har inte funnits någon tid till något annat än H, typ.
Men livet knallar på och magen växer med raketfart. Vi har varit och gjort ett ultraljud och fått ett nytt BF, 4/9.
Jag har mått ganska dåligt, fysiskt. Jag har svimmat och känner mig allmänt slut, som en urvriden trasa. Läkaren jag träffat trodde att det beror på utmattning, men det har väl att göra med att pappamucklan knappt varit hemma något. Men nu ska det väl förhoppningsvis bli bättre, han har slutat på sitt extrajobb och har "bara" företaget.
Själsligt är det väl lite upp och ner. Jag har fått medicin utskriven, men har inte vågat börja äta dom än, enligt bipacksedeln så kan bebisen må lite dåligt efter förlossningen om jag äter dom, och jag vet inte riktigt om jag vill utsätta honom/henne för det!
Tankarna kretsar just nu mest kring mardrömsförlossningen med H, och hur det ska bli den här gången…
Lite roliga saker har hänt också. H har fått en syssling, och jag har fått veta att min bästa kompis ska ha barn 5 veckor efter mig!!! Den nyheten gjorde att önskan att flytta hem till Norrköping igen blev större än tidigare. Men jag vet ju att pappamucklan trivs alldeles för bra här i Uppsala för att vilja flytta härifrån.
H har blivit jättestor! Han har börjat gå nu, så han knatar mest omkring här hemma hela dagarna. Det är jättespännande att vara ute i trädgården också, att gå omkring i gräset och plocka löv, pinnar, blommor och annat skoj!
Att bryta mot normen - varför är det så provocerande?
1 vecka sedan
